Förra helgen, för drygt en vecka sen, sprang Andy sin första Ultra här i USA. En Ultra är tekniskt sett allt som är längre än ett marathon, de flesta är ute i naturen, så de är inte bara längre utan generellt mer tekniska och svårare och jobbigare att springa.

Den som Andy sprang kallades för Blues Cruise 50K, 30 miles (ca 50 km) runt Blue March i närheten där Andy växt upp och hans pappa bor. Jag och Andy har sprungit längs med stigarna runt sjön tidigare när vi tränat för andra marathon men aldrig hela rundan. När vi är hemma hos Dennis och åker vattenskidor o wakeboard är det här vi åker.

Andys kompis Dane som har gymet Garage strenght i närheten av Dennis var Andys huvudsponsor, så tusen tack Dane!

Det var som sagt ett varv längs sjön på stigar. Även fast det var runt en sjö var det mycket backar, Andy lärde sig snart från alla andra löpare att i de branta backarna går man! :)

Då jag och Andy sprang en mara i Sverige strax innan vi åkte tillbaka, bara tre veckor innan Bluescruise, kände jag att det räckte för mig. Andy däremot kände att det var perfekt uppladdning inför just denna Ultra. Dessutom kan det vara nära 30 grader i luften i början på Oktober och jag har absolut inget intresse att springa i värmen.

Starten gick vig halvnio, det var en kylig morgon och blev inte mer än kanske 15 grader under hela dagen, så optimalt löparväder. De hade vatten och matstationer längs med hela banan men de flesta had sin egen vattenryggsäck de fyllde på vid stationerna. Jag följde med runt med bilen och hejjade, rustad med en liten bjällra som jag hejjade med, verkade mycket upskattat från många löpare.

En rolig dag och en trött Andy kom hem sent till Lancaster. Han joggade hela rundan, ganska så långsamt tempo men han är säker på att han hade samma tempo start till mål. Andy gick i uppförsbackarna men sprang annars hela tiden!

En mycket stolt fru väntade på honom vid mål! Vi får se när jag hoppar på Ultratåget?